en vanlig onsdagmorgon del 1 av träning

så här ser det ut hemma hos mig just nu.

 

Igår var det en träningsdag med hundarna. Jag håller på att läsa med siktet på tian av Nina och Kenht svartberg, dels för att den är så bra men också för att jag ska träna för Nina 4/8 med Scott.
Jag plockade upp Laszo och Scott på kontoret efter lunch. Sedan bar det av till badplatsen för ett behövligt dopp.
Efter badet åkte vi till fågelöudde för att lägga ett lägre spår till Anita och Aquila. I väntan på att de skulle komma och att spåret skulle lägga till sig så åkte vi till appellplanen och tränade lite.
Med Laszo tränade jag
Fritt följ: svängar, språng, backa, sidosteg och framför allt ett fritt följ som höll på ett tag så som på tävling.
Rutan: Började om från början. Ställde mig en meter från rutan kastade in en korvbit och sedan sa jag rutan. Då sprang han fint in i rutan till korven varpå jag sprang efter och belönade ännu mer i rutan. Sedan gjrode jag om det en gång för att sedan ställa mig två meter i från utan att kasta något och sa rutan. Han sprang fint in i rutan och då klickade jag och slängde godis över honom i rutan! Gjorde om detta två gånger och jag tyckte det blev riktigt bra. Ska ta med en target nästa gång som jag kan klippa ner.
Framförgåendet: La en korv på "godishållaren" med Laszo bredvid mig sedan gick jag kanske 30 m vände om gick fot 10 meter och sa sedan framför. Laszo gick framför och när kopplet spändes sa jag bra fortsatte så i två meter och sa sedan varsågod och han fick springa fram till godishållaren. Gjorde om från flera olika håll cirka 2 gånger från varje håll. se bild i föregående inlägg.
Sen tränade vi självlklart att buga och cancan-gå.
Scotts träning bestod av
Fritt följ tränade ingångar och sidoförflyttningar. Testade att sätta Scott och promenera själv och tillslut kalla in och belöna när han gick rätt. Det jag märkte var att det fungerade inget bra på honom. Han går fint och går med bra. men kommer cirka tre decimeter för långt ut från mig. Jag gillar när han går och nästan trycker sin kind mot mitt ben. Då vet jag att han är med och jag kan titta rakt fram. Så jag plockade fram gamla kunskaper jag fått av Emma Willblad som var att gå inte längre än när det är perfekt. Så vi gick tre steg och det var utmärkt och massor av belöning. Jag hoppas att jag komemr med på Eva Bodfäldts tävlingsfot kurs i oktober. Vi skulle verkligen behöva det. Däremot tänkte jag ta upp fotgåendet som moment för Nina.
Rutan: Scott är en naturbegåvning när det gäller rutan. Jag skickade honom på tio meter och han sprang fram och ställde sig precis före rutan, vände sig och tittade på mig om belöningen skulle komma. Icke. Det tyder på att han inte riktigt dragit kopplingen med de där fyra sakerna som står på planen och att man ska stanna. Träna träna! Men det positiva är att när belöningen uteblir jobbar han vidare och hamnar rätt i rutan och belöningen är stor.
Hopp: Testade hoppet från Lydnadsklass 1 en gång för mer behövdes inte. Han gjorde det utmärkt.
Framförgåendet:Gjorde på precis samma sätt som med Laszo. Däremot när jag sa före till Scott så gick itn ehan ut försiktigt som Laszo utan hoppade ut i koppellängden. Vilket resulterade i ett ryck eftersom jag itne kunde förutspå vad han skulle göra. Detta ledde till att han blev lite osäker de andra utgångarna men med flera repetitioner gjorde han det utmärkt dock försiktigt!
Sedan för att det är så kul testade jag en dubbelmarkering.
Dirigeringsträning Jag satte scott och sa till honom att stanna. Sedan gick jag rakt fram cirka 50 m och la ut en dummy dolt (från där Scott satt) bakom en stolpe. Sedan tog jag den andra dummyn och lekte med medan jag gick cirka 50 meter till vänster och la den i en buske. Sean återgick jag till Scott och skickade honom på ett linjetag rakt fram på den första dummyn. Han sprang rakt fram men när han kom fram hittade han den inte direkt utan började leta sig ut mot den andra dummyn. Då blåste jag stoppsignal och med en över tydlig hand och rösttecken visade jag höger. Scott tittade till till höger och SÅG dummyn! Lyckan var total och oj vad roligt vi hade när han kom in med den. Vi busade och tjoade. Sedan skickade jag honom på den andra dummyn i busken. Han knep den direkt och kom in! Wee världens bästa hund!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0