LP1 Maktez Frehzto & Thorsvi Mannochmore

Laszo har nu kommit till den punkt där han nu ser lille Scott som precis jämnstor. Scott har alltså vuxit ikapp Laszo och är på väg om honom. Nu är de lika höga. Scott väger ett par kilo mer än Laszo. Leken har fått en annan utformning också. Från att Scott slängde sig på rygg när Laszo busade till, så ställer sig numer Scott upp och lägger framtassarna på Laszos rygg. Laszo är fortfarande tålmodig och bossen. Men jag anar ändring.....

....och Scott har nästan alltid något i munnen!

.....apportera både dummies och the real thing! Häromdagen kom han med en skata när han kallades in till mattes stora glädje och förtjusning! Han var så stolt! Jag föredrar annars när Scott kommer med dummies och det är han så himla bra på nu. Han har ganska bråttom, så på bilden nedan är han på väg att släppa dummien så att den ska landa på mina fötter. Det är nog något som Anita och jag får ta ett snack om ganska snart - alltså hur och var bytet skall levereras!

Idag har Laszo och jag varit på utställning. Syftet med att ställa ut honom var för att få ett utlåtande och att ha kul!
Laszo imponerade verkligen på mig med att vara super cool, han fick till och med beröm i veterinärbesiktningen för att han var så lugn. Kul!
Under den långa väntan innan vi skulle in i ringen låg han bara och vilade. Väl inne i ringen gjorde han precis som han skulle. Till och med när han kom upp på bordet och domaren skulle komma fram, känna och klämma så var det inga problem, det var en lugn och avslappnad hund. Nu ligger vi bägge på soffan och sover..
Tyvärr blev det bara ett andra pris då hans päls inte är bra just nu men men vi är jätte nöjda.




Laszos kritik:
2,5 år. Bra längd på huvudet, alltför markerat stop. Bra ögon/öron, bra kroppsprop. Tillräcklig längd/djup på bröstkorg,
önskas bättre vinklar fram och bak. Päls inte i utställnings kondition. Rörelserna är sviktande istället för trippande. Bra
temperament!

Scott hälsar på fru Ek, skogens vackraste och ståtligaste träd.

Jag var tvungen att parfymera och piffa upp fru Ek med korv för att han skulle finna henne intressant.
Hon är ju faktiskt rätt gammal vid det här laget, ett par trehundra år ungefär.

Sensommaren är helt fantastisk nu! Scott och jag åkte ner till landet för att njuta de sista riktiga sommardagarna och det är verkligen sommar! Scott är nu så stor att han orkar gå en bra sväng i skogen och så stannar vi och kollar in olika mer eller mindre spännande saker. Vissa saker tycker bara Scott är spännande och vissa saker ät det bara jag som tycker är spännande! I morgon startar Laszo i sin första skönhetstävling med Linnéa. Mycket spännande och Scott och jag önskar lycka till! Vi tror att de kommer att vinna rubbet....


Scott spanar in något spännande som kvackar i vassen

Det är jaktpremiär på änder idag och vi har span på dem.

Ofta är det bara en glatt viftande svans som jag får följa. Guiderna på charterresor
använder oftast ett paraply eller flagga, men jag tar sikte på svansen.

Jag klappar mitt absoluta favoritträd i hela skogen!

En gigantisk ek. Det skulle behövas fyra eller fem personer med utsträckta
armar för att kunna famna runt denna ek.

Sedan tog vi en båttur i trampbåten. Så ni fattar vilken underbar dag vi har haft!

Laszo och jag (Linnea) är ute på landet och har det härligt. I dag på långpromenaden hittade vi massor av kantareller! Laszos kantarellsök ge resultat.



På den här bilden har Laszo hittat cirka 0.5 kg kantareller. (Dålig kvalitet på grund av att det är mobilkameran)

Scott älskar att äta, allt! Men mest av allt älskar han ändå att få äta sina små torra kulor i lite sås, bestående av vatten. Det gör honom lycklig tre gånger om dagen. Han är så glupsk! Han slukar sin portion på några ögonblick och därefter kontrollerar han om han har missat något runt skålen. Det är en ljudlig ceremoni, skrammel och slafs. Laszo har sällan hunnit äta klart när Scott är klar och Scott har försökt och lyckats sno åt sig även Laszos matskål. Där var Laszo lite för mesig, tyckte jag och röt till istället. Så nu är det först när Laszo lämnar sin skål, som Scott fullkomligt kastar sig över den för att slicka eventuella kvarblivna smulor, efter att ha stått i startgroparna med ögonen fokuserade på Laszos skål. Annorlunda underhållning, kan tyckas! Titta på hundar som äter........hmmmm

......hämta den där pinnen åt mig, Laszo? Självklart kan jag det, Scott!

Idag har vi tagit en lång skön skogspromenad med lite bad. På eftermiddagen tog vi en cykeltur som vi gjort flera gånger förrut men nu lyckades jag fånga det på bild. Scott ligger i sin bur och sover och Laszo (och jag) får bli av med lite överskotts energi. Nu ska vi bege oss i väg och träffa Tove och Lyztrah för lite träning för skallen. tror det blir lite fotgående (måste ju visa hur duktiga vi blivit och sedan lite tandvisning. 

Scott har en fantastiskt bra på och av knapp. Gissa vilken som är intryckt i
ovanstående bild?

Idag gjorde Laszo ett klockrent fotgående så vi var bara på appellplanen i 40 minuter och sedan gick vi ut och mös i skogen i stället. Scott var duktig på sin passivitets träning. Vi gjorde några inkallningar med hjälp av visslan som han fixade utmärkt!


Bilden är från i våras när vi tränad kryp

Idag har vi varit duktiga. Vi började dagen med att åka ut till appellplanen men eftersom gräset höll på att klippas gick vi ut i skogen istället. 

Bild som jag har lånat av Thorsvi kennel och Norrbloms. Så länge det är dummies är det helt OK att få beröm vid apporteringen!

.....Scott och jag var på valpträff i lördags och fick träffa Guiness och alla Scotts kullsyskon. Alla utom Sassa, som var förhindrad! Hoppas att hon blir riktigt hel och fin snart!

Scott fick för första gången prova på en riktig apport med en riktig duva! Han tyckte det var sååååå skoj och lite gott också! Jag måste erkänna att jag tyckte det var äckligt! Vilket jag, till de andra mer luttrade valpägarnas roade miner och lågmälda skratt, gav ljudligt uttryck för när lille Scott kommer släpandes på duvan. Jag tror att jag utbrast "Å fyy, kom inte hit med det där äcklet"! Jag får nog öva på det där med att ta i döda fåglar. Jag inser först nu egentligen vad en apporterande hund gör. Hämtar äckliga saker och vill att jag ska bli glad! Jag ska börja med att skaffa mig handskar. Jag ser mig själv inte som en jägmästare i grönt framöver, men gärna som en hundförare som i vart fall kan ta emot fågeln som min lille Scott stolt och entusiastiskt bär fram till mig. Jag har därför bytt ut det purpurfärgade sidenbandet till min visselpipa till en regelrätt tvinnad lädersnodd som jag fick för att bättre smälta in i skaran av jaktlabradorägare med ambitioner. Jag är på kommande, som det kan uttryckas!

Scott saknade en riktig valphög med alla syskonen!


Scott hälsar mycket försiktigt och med stor respekt på sin mamma Guiness!

Scott kramar syrran Cayenne!

Tröstar sig hemma med en tygvariant och längtar till nästa gång!

...är en Jackrussell valp som bara är 10 dagar äldre än Scott och heter Kling.

.....som är skoj! Träffa kompisarna och lära känna nya kompisar! Det är livet det! Och att ha dragkamp......

Ny kompis som Scott prövar sin styrka på!

Kärt återseende....

......och få springa i gräset.......