LP1 Maktez Frehzto & Thorsvi Mannochmore

Lite bilder från dagen

Laszos nya konst- vinka!

En kall söndag var det dags för mig och Doris och mamma och Scott att åka ut till Unsta, Enköping för den årliga gyllene anden på Thorsvi kennel. Jag hade privilegiet att få låna Doris med sin erfarenhet och kunskap. Dagen började med att vi blev bjudna på glögg i kylan, välbehövligt men självklart utan alkohol :)

Vi var cirka 19 ekipage. Doris och jag fick startnummer 7 och mamma och Scott nr 10.

Vi gjorde en så kallad Walk-up där fyra ekipage, två domare och en apporthämtare gick på linje. Alla fick först två dummyn var att hämta och sedan två dummyn till. Doris gick som en klocka första omgången och vi fick enormt med beröm från domaren. Hon gick super fot, var helt tyst. Markerade varenda dummy som föll men dubbelcheckade även så det inte var en dubbelmarkering eller varför inte trippel. Dock var alla enkla markeringar men Doris var på hugget. När det var hennes tur tog hon markeringarna med en pricksäkerhet som var perfekt.

Sedan kom Scott in i linjen och vi gick ut. Scott började med att knalla (tjuvstarta) men med tanke på att han har varit mer frågande om han får så var det en bra utveckling. Sedan gjorde han två super markeringar och hämt så han räddade sitt rykte. Även avlämningarna var super.

Andra omgången så hade det varit en lång väntan och fika emellan så jag antar att Doris stått och laddat men det första hon gör när vi gick upp på linjen var att knalla men det var så pass lite och jag hann reagera direkt så det blev enbart att hon kom en halv meter fram och sen tillbaka.

Jag vet inte om det störde henne att hon "gjort fel" för när det direkt var hennes tur och hon markera fint så sprang hon precis över dummyn. Det var en kraftig skare och dummyn låg under skaren men hon sökte en del sen började hon återkomma till mig. Jag blåste stoppsignal till henne men det var precis som hon hade gett upp så hon ville inte lyssna, det var bara att låta henne komma in och där åkte vi ut. Tyvärr. Sista markeringen var helt perfekt utefter skolboken så det var en bra början och ett bra avslut. Nästa år kommer vi!

Roliga var att fotgåendet var perfekt, hon var helt tyst och gjorde fina markeringar där tre av fyra var klockrena.

Scott i andra omgången gjorde en liknade runda som första. Han knallade två gånger till men gjorde otroligt fina skick och avlämningar. Utvecklingen hos Scott var otroligt kul att se, dvs att han knallar istället för att trilla ihop i en hög. Han var lite låg på linjen stundtals men mamma höjde honom direkt med lite bus.

tusen tack till Thorsvi´s kennel för fint anordnade, till Anita och Jörgen, Kian och Peter!

Och grattis till Åsa och Mocca som vann årets gyllene anden!

Finbesök några timmar på lördagseftermiddagen

Tini, Laszo, Lollo, Scott och Doris

Mutorna är uppställda på diskbänken och kommer förberedas och tas med till domaren. Vi får använda alla medel som är tillåtna!

Nu ligger alla tre hundarna och sover på mina fötter.

Men nu är jag tillbaka då jag inte kan ignorera att berätta för alla vilka fantastiska hundar vi har!

Laszo har hittat sin nya nish! Jag har gått en vallkurs med honom och han är otroligt duktig. Jag blir riktigt stolt över honom och jag känner att han verkligen har hittat sin grej! Han är en stjärna!

På kursen har han varit allt från stöd till andra osäkra deltagare till visningsex åt instruktörerna.

Mamma är i Egypten med hajarna ( dock är hon ju badkruka så det är ju lugnt) och hundarna får vara med mig och (mitt stora stöd i vardagen) min pappa!

Hundarna blir riktigt bortskämda med fantastiska dagar med honom.

Scott har gjort en stor resa även han sen jag var aktiv på bloggen. Han har en inkallning "to die for" oavsett störning (harar, rådjur, fåglar, andra människor löptikar och kronprinsessan Viktoria) så kommer han när visslan piper. Han är också en stjärna!

Helt enkelt vi har en fantastisk vallhund och en jakthund!

hundarna på fredhälls klipporna

uppmärksamhetssökande...

trött vallhund

För övrigt så har vårt freestylelag Heart f gold spelat in en film som snart ska publiceras den ska bara klippas! En liten hint är att det är lagets hundar som har disco och snöbollskrig...

här är en bild från inspelningen

Eztah och Laszo är värdpar för festen

Foto: Christoffer Frances

Igår var det äntligen dags för Lidingö BKs första rallylydnadstävling. Vi i rallykommittén har jobbat hårt för detta evenemang och det är kul att det blev så lyckat!

Utöver allt runt omkring tävlingen så startade jag dessutom 3 hundar. Scott, Laszo och Doris.

Doris var duktig och tog sig runt banan. Däremot en del snea sättanden och lite missförstånd gjorde att poängen inte blev en topplacering men bra poäng ändå och ett fint pris. Domarens kommentar var att vi var ett trevligt ekipage som hade ett väldigt fint samarbete men där doris inte riktigt förstod vad som förväntades. Jag håller med domaren men med tanke på att doris kört rally en gång tidigare så var hon riktig duktig.

Laszo var dagens stjärna! Han kammade ihop så pass mycket att vi tog hem en andra placering av ca 30 startande! Han var perfekt!

Scott var duktig men helt plötsligt blev han nosig. Hm har inte hänt förut men gjorde att poängen åkte ner lite. En irriterande poäng från 70 men vi kommer igen! Men fortfarande en bra placering i tävlingens helhet.

Vi kammade hem tre presentkort på Djursjukhusen (Albano, Bagarmossen och Gärdet) bra och ha! Hundarna fick varsin rosett och ett tuggben var.

Foton: Christoffer Frances

Hija och Doffe

Första stationen vi gjorde var landmarkeringar. Först stod jag och Doris ute i skogen och kastade till två yngre hundar sen var det våran tur. Vi mjukstartade med en dubbelmarkering. Töntigt lätt, sa Doris och tyckte hon kunde ta bägge på en gång. TJi fick jag och måste vara mer aktiv med inkallningen. Men vi talar om att hon gjorde en meters ansprång mot den andra "bara för att kolla att den var där"

Förra gången när jag försökte dirigera tittade hon bara på mig och sa (säkert) Låt mig vara jag kan det här.. Så idag gjorde jag samma som vi gjorde på vatten fast på land. Två dubbelmarkeringar på samma ställe och när hon inte ser läggs ett linjetag ut tio meter till höger från markeringen. Jag skickade henne på första markeringen. Bra inga problem. Sen är hon helt på andra markeringen så klart. Men då styrde jag henne på ett linjetag istället lite mer till höger. Här hade jag förberett mig på stoppsignal, dirigering och allt möjligt men så klart gjorde Doris detta med bravur. Och som om inte det skulle räcka  tog hon den tredje markeringen utan en sekunds tvekan. Hon har koll.

Sedan gjorde vi en inkallning- stoppsignal och dirigering till dummy som hon inte visste var den var. Plättlätt.

Sist på land gjorde vi linjetag längs grusväg-stoppsignal- dirigering til höger. - nemasproblemas.

Sedan kom vi ner til vattnet. Här fick vi göra en dubbelmarkering där den första dummyn slängdes på öppenvatten men lite skymd bakom vass och den andra slängdes i vasskanten åt andra hållet. Hundarna vill gärna ta den andra i vassen först men på vägen får de vittring på den första markeringen och tar den istället. Sen missar de att de faktiskt var på väg mot en till dummy i vassen. Doris gjorde itne så. Hon simmade till den andra markeringen först. Spanade in den första men lämnade av till mig och visste sedan exakt var den andra var. Ingen lurar Doris (eller så fick hon aldrig vind på den andra) :)

Medan vi höll på satt Jörgen och facebook:a i båten mellan kasten, där Vicky fråga om Doris gick i vassen. NU tusan skulle hon in i vassen tyckte han och slängde in två ganska ordentligt i vassen. Doris gick in i vassen som aldrig förr!

Efter fikat var det sök med vilt som gällde. Det var tre vilt kvar när Doris skulle ut. Hon tog den första som var till vänster upp i  en backe men ganska djupt ut. Hon sökte av hela området även på höger sidan som var i nedförbacke mot vattnet, dock itne sista metern ner till vattenbrynet. Det gick som en stig en meter från brynet och där höll hon sig. Men fåglarna låg ju i vatten brynet. Samma var det förra veckan. Hm ner i vatten brynet med mig och skickade på ett sök längst vattenbrynet. Alla fåglar in!! Hi hi hon vill bara att jag ska få jobba oxå. Eller så är det så att hon har full koll men det är kalla döda fåglar. Blää hon vill ha nyskjutet!

doris markerar även ifall det inte är hennes tur. Full koll!

För mamma och Scott gick det oxå bra

Anita och Acke var och tittade. Man lär sig mycket av att titta oxå. Så nu kan Acke stoppsignal, inkallningssignal och dirigeringar?

Både Laszo och Scott var super duktiga!

start

front

fina laszo

backa 1 steg sitt, backa 2 steg sitt, backa 3 steg sitt

Scott och jag pratar om hur roligt vi har det!

front

backa 1 steg sitt, backa 2 steg sitt, backa 3 steg sitt

läggande under gång

belöning

Fint och ROLIGT fotgående

gruppbild

Världens finaste Lotta och Kling så söta!

Anita och jag började färden 7.30 från Lidingö.

Klockan 9 var vi framme och där började det roliga. VI var 5 st som ville träna på allt. alla hade 4 pass var à 15 min. Jag och Scott var först

Pass 1: Fritt följ. Vi började med ingångarna där vi även fastnade. Jag ahr belönat med godis alldeles för länge. Får BARA göras TRE GÅNGER sedan måste man gå vidare! Hunden lär sig inte på det, den följer bara godis. Vi fick till en hel del bra ingångar utan att döpa. Sedan när han sitter i fin fotposition då säger jag fot (med glädje) och sedan klick och belöning från hjärtat! Dock är han för låg. Har vi hört det förr. Han måste varvas. Jag får inte komma in på appellplan i ett jaktfot! Vi ska hoppa, glädjas och ha super kul! Till och med kan jag koppla upp honom utanför och själv gå in och leka och sen får någon släppa honom så han kommer med full kareta! Vid belöningarna ska det höras över nejden att Scott är världens bästa!

Pass 2: Denna gång märktes det när vi kom in på plan. Hej vad vi lekte och röjde. Här testade vi ställande under gång. Han har ett ställande men det är om en stund. Jag har hela tiden tyckt att vi ska vara lugna innan ett ställande för att han sen ska kunna stå. Varför, säger NIina. Vi vill ha explosivitet i ställandet. Vi testade att låtsas kasta en boll så Scott får in att musklerna samlar ihop sig när man säger stå när han får det rycket i kroppen så kastade jag bollen. Han visade sig ha utmärkt teknik! Bara att plocka fram det. Läggandet lka så. Det ska ske med ett pang! Vi ska börja leka in det och belöna när han slänger sig ner. Hitta tillfället när han slänger sig ner.

Pass 3: Med rätt sinnestämning gick vi in på plan! Denna gång testade vi apporten. Jag tycker att han är lite seg ut men snabbare in. Vilket är jätte bra i jakten. Jag vill ha honom snabb ut och snabb in. Det ska vara fruktansvärt kul! Vi testade och Niina tyckte att hans gripande och väntande var utmärkt på alla sätt! Bättre kunde det inte bli. Däremot måste belöningen bli bättre så att han tycker att det är roligare och inte bara ett jobb.

Pass 4: Här blev jag lite fantasilös i vad vi skulle göra. Jag ansåg att vi hade så mycket grunder vi behövde gå hem och träna på innan vi gjorde något mer. Men vi testade rutan. Här blev det tokigt på ett sätt det itne varit förrut. Men facit i hand så var det många saker som skiljde sig från hemma plan. T ex att det itne var hemmaplan. Scott sprang fint ut när jag skickade honom men stannade på tok för kort och frågade om han var rätt. Tillslut letade han sig ut till rutan och belöning kom.  Men han fortsatte att stanna innan och fråga så det har blivit en kedja där han tror att han ska göra så. Hem och jobba med target istället. Precis som jag gör med Laszo.

Vi provade sedan krypet. Här har det gått för fort fram och var itne så bra. Återigen var det ett nytt underlag och ny plan vilket kan påverka. Han gjorde mer grodhopp än kryp viket han i normala fal inte gör. Tillbaka till köksgolvet.

Summan av dagen är att vi måste varva Scott mycket mer. Han får ALDRIG vara passiv med mig på plan. När han är passiv är han med någon annan eller sitter fast i en stolpe. Med mig är det super kul!! Nu ska det lekas!

Tyvärr kom jag på försent att jag hade kameran med, som vanligt. Men det blev lite bilder på Anita och Aquila som tränar kryp och hopp.

gulliga Acke (samma mamma som Scott)

Bevis på att Scott faktiskt var med.... :)

Jag träffade Anita, Aquila och Acke på klubben. Anita kommenderade mig i hela Lydnadsklass I.

Vi började med att Anita kommenderade mig i fritt följ. Scott var duktig men jag tappar honom lite fortfarande i höger svängar och i språng.

Sedan provade vi läggande under gång och ställande under gång. Vi konstaterade att han börjar tänka rätt men är inte där än. Jag måste fortsätta med att jag backar och har honom framför mig.

Inkallningen och hoppet var inga problem men ingångarna måste jag träna mer på. Apporten är roligför Scott sitter och vinkar. Han väntar fint att ta den tills jag säger apport håller bra utan tugg eller annat men han sätter sig och vinkar med höger tass. Han gav oss ett gott skratt med charmpoäng!

Laszo fick idag bara föra ett fritt följ som var med belåtenhet.

På eftermiddagen testade jag att lägga ett ängsspår som Scott gjorde klockrent! Han är så duktig! Alla apporter in.

så här trött var han...

Övningarna vi gjorde var först vattenmarkering:

Doris och jag gjorde först en dubbelmarkering, en till vänster och en till höger. Jörgen som satt i båten sa att medan hon plockade första markering spanade hon in den andra för att ha koll. Duktig tös! Hon släppte dock vid min fötter och skakade men tog snabbt upp den och lämnade. Sedan tog hon utmärkt den andra markeringen. När hon var på väg in la Jörgen ut ett linjetag och jag skickade vilket inte heller var något svårt för Doris.

Andra gången skulle vi försvåra eftersom den första övningen var så lätt för henne. Det blev en dubbelmarkering igen där båda kastades åt samma håll. jag skickade henne på första och då la jörgen ut en till fast åt andra hållet i vassen. Andra skicket blev alltså blindmarkering genom tätvass. Här blev det ett problem. Doris ville till den andra markeringen som hon sett kastas ut men jag styrde åt andra hållet. Suck tänkte säkert doris. Jag dirigerade på men hon ville. Framför allt ville hon inte gå ut i vassen. Hon vände och trots att jag stod med vatten upp till knäna och pressade ut henne så vände hon och gnällde och tittade på mig. Tillslut fick jag skicka henne rakt ut i det öppna vattnet för att sen dirigera henne till den andra.   Dock kom hon aldrig fram till den då den börjat försvinna i vassen och vi fick göra ett nytt kast för att dragningen skulle bli större så vi kunde få henne genom vassen. När dragningen var stor var även Doris och simmade i vassen. Duktig hund! Däremot tog hon det öppnat vattnet på väg tillbaka.

Sedan var det landmarkeringar. Tyvärr råkade kastaren slänga upp dummyn i trädet och fick montera ner det. Den retningen blev för stor för Doris och hon fastnade runt trädet. Ja ja vi kastade om och hon var klockren! Micke som kastade uttryckte till och med att henne vill man ha med på "riktig" jakt!

Nästa station var sök med vilt. Det blev en ganska lång väntan då unghundarna inte ville ha så tuggat vilt att hämta. Doris fick helt sonika städa efter de andra. Det gjorde hon med bravur. Hon hittade till och med två fåglar som ingen visste hade lagts ut. Ha ha

Däremot gick söket även ut i vass. Doris hade ingen vilja att gå ner i vassen trots att Anita satt och lät som massor av olika fåglar. Även här fick vi trycka ut henne i vassen men högst motvilligt. Vi gjorde det lätt för henne och hon fick lyckas! Kul hade vi och tack Vicky och Michael för att jag får låna er duktiga hund.

För Scott och mamma gick det bra enligt rapport. Han hade dock varit för omogen för viltsöket men med lite lek med viltet hade han gjort det alldelles utmärkt!

Sedan körde jag lite fritt följ med Laszo som var taggad men väldigt bra! Sedan var det inkallning med ställande och läggande med Laszo. Inga problem.

Sedan var det Scotts tur. Vi körde lite fritt följ som var helt ok. Mamma har tränat lite och det har gett resultat. Sedan gjorde jag läggande under gång som han tillslut gjorde. Det vill säga han börjar lägga sig när jag säger ligg men hans läggande är fortfarande så segt att han blir tveksam om han ska följa med mig vidare. Sedan gjorde jag en inkallning med ställande där scott än så länge går lite för många steg men han förstår momentet , typ!

Nästa moment jag gjorde med bägge hundarna var framförgåendet. Scott var den som klarade av det bäst idag med att han gick fint ut och fortsatte gå. Det känns skönt att "rycken" han åstakom sist inte påverkade honom. Laszo gick fint ut och gick ett steg men sen tittade han på mig. Det är där jag brukar belöna. ÅÅÅÅ jag måste komma ihåg att hundar lär sig att räkna, belöningen ska komma som en överraskning och olika belöningar!!!

Imorgon tar jag med mig favvohunden Doris och Laszo till landstället för att mysa lite, för att på kvällen ta med mig Doris för jaktträning med världens bästa kennell Thorsvi. Mamma kommer med Scott oxå.

Vi började dock med Scott och Laszo fick ligga i bilen och ta igen sig medan Aquila och Anita gick lägre spåret jag lagt. Det var kul att se dem jobba. Aquila tappar bort sig ibland men skärper sig rejält efter det! De nådde målet och belöningen kom fram! KUL!

Sen var det dags för Scott att spåra. Jag har ju bara spårat i skogen upp till 500 meter spår med 3-4 apporter. Men aldrig ängsspår. Varför vet jag inte. Han visste inte riktigt vad han kunde förvänta sig och hade lite svårt att komma igång. Men när han sen kom igång gick det inte att stoppa. Alla apporter tog han med stor glädje, så roligt att se honom! Han spårade däremot väldigt annorlunda från Laszo. Laszo är långsam och noggrann men tappar bort sig ändå ibland. Scott var snabb och sprang gärna kors och tvärs över spårkärnan för att se att han inte missade något.

Sen var det Laszos tur som började ganska bra men blev sedan osäker, och när LAszo blir osäker börjar han hitta på det ena och det andra. Han käkar gräs, försöker hitta någonstans att kissa och spanade efter djur att jaga...

Han tog den andra apporten med stor glädje men missade resten. Slutapporten var lite svår att hitta så jag ropade till Gustaf som höll i Scott att han skulle släppa och så kallade jag in Scott och gjorde sedan ett sök. Scott hittade slutapporten på en gång! Tur att man har en sakletare.

Dock skulle vi inte gjort inkallningen med löshund för nedspringande kom en arg gubbe och hotade om polisanmälan och allt möjligt. SUCK och stön för minipoliser. Ett tråkigt slut på en väldigt lyckad träningsdag.